Jag är feg

Ja det är jag, har alltid varit. Vet inte hur många gånger jag tänker tillbaka och ångrar saker som jag aldrig vågade göra och säga.

Jag vågar oftast inte visa det jag känner, det jag känner för min älskling. Jag ångrar så mycket att jag betett mig som jag gjort i början av vår relation, alltid rädd för vad folk ska tycka och säga. Varför brydde jag mig så mycket? Jag bryr mig fortfarande men inte så som jag gjorde då. Skulle vår relation ha utvecklats till någonting helt annat om jag vågade visa mer?

Många i min närhet har sagt att de tror att han älskar mig mycket mer än vad jag älskar honom men det stämmer alls. Jag vet att det inte är så. Det tror jag att han också vet. Men det är ju inte deras fel, det är den bilden jag har visat dem.

Jag kan stolt säga att vi är minst lika kära nu som när vi först blev tillsammans, om inte mer!

Jag har förbättrat mig, är långt ifrån modig men har iaf. börjat röra mig mot det hållet.

Förlåt älskling, jag älskar dig! ÄLSKAR DIG MEST AV ALLT!!!

Är nog trött...kanske en bra idé att sova snart....